onsdag 5 augusti 2009

Stenshuvud




En av hålpunkterna på semestern är att inte degenerera ner sig totalt utan uppehålla någon form av kondition och styrka. Därför försöker vi powerwalka minst varje dag. På morgonen den första dagen snör vi därför på oss springskorna och ger oss iväg. Det finns säkert bestämmelser över hur långt och fort en powerwalk är, eller iaf giska rekommendationer om passande distans och hastighet. Lyckligtvis har vi inte stött på några av dessa, så vi går helt sonika iväg.

Målet för den första dagens powerwalk är Stenshuvuds nationalpark. Stenshuvud torde kvala in till en topp tioplacering gällande Sveriges vackraste platser. Utsikten från norra toppen är magnifik, den omgivande bok- och avenbokskogen breder ut sig som en tät, grön matta. Sanden på stranden nedan är pulverfin. Hit kommer vi gärna fler gånger!

Från Södra Mellbys Vandrarhem till Stenshuvuds nationalpark är det lite drygt tre kilometer. 3+ + 3+ = 7, typ. Det verkar bra. Vi kommer fram vid tiohugget, det är en solig och ganska varm dag. Vi möter några andra som också är ute och vandrar, annars är nationalparken ännu ganska tom. Vi får plötsligt en stor lust att gå upp till toppen, nu när vi ändå är här. Till norra toppen är det ca 1 km. Det fixar vi! Vi börjar vandringen genom skogen, som består mestadels av bok och avenbok. Sådan underbar skog! Solens strålar skyddas av ett omfattande lövverk och det är lite trolskt. Vi får klara associationer till Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta.

Det finns tre toppar: Södra, östra och norra. Södra och östra erbjuder en härlig utsikt över det böljande landskapet och ut över havet. Norra däremot, den högre av topparna, erbjuder mer av allt. Vi ser ut långt över landet, vi ser skogen från ovan och långt ut över havet. Magnifikt!

Vi vandrar nedåt längs stigen och börjar möta fler besökare. Nere på parkeringen är det också betydligt fler bilar än förut, det märks att dagen har börjat. Vi märker att vi börjar bli rejält hungriga, vilket inte är så konstigt med tanke på att vi gått drygt fem kilometer utan frukost och det är snart lunchtid. Men någon lunchservering syns inte till!
.

Inga kommentarer: