söndag 17 oktober 2010

2004 Silex Didier Dagueneau och 2007 Janasse Terre de Bussière






Fredag och vi har kära vänner H & M över för lite fredagsmysmiddag. På menyn står jordärtskocksoppa, kycklinggryta med ugnsstekta rotisar följt av frukt i grädde. Till det 2004 Silex från Didier Dagueneau och 2007 Janasse Terre de Bussière.

2004 Silex från Didier Dageneau är ett vin som jag länge spanat in med korkskruvstankar! Jag köpte några flaskor av Loirevildens Silex och Pur Sang för några år sedan och har tidigare bara provat Pur Sangen. Silexen är byggd för ett långt liv i källaren och ska ligga ett bra tag, men jag gör bedömningen att det är ju trots allt en 2004 och sedan är jag rysligt nyfiken på (1) hur gott vinet är och (2) om de negativa sidorna av fatlagringen slår igenom, vilket påverkar vad jag ska göra med kvarvarande innehav. Vi korkar upp.

Ljus färg, i det närmaste vattenklar. Vi doftar. Ur glaset kommer en komplex och mycket fruktig doft. Nässlor, krusbär. Nästan lite fruktbomb! Det här hade vi definitivt inte väntat oss, om jag fått vinet blint hade jag föreslagit en ”inte så extrem” version av din average high-end kiwi-savvie. Och mest framträdande av alla de dofter vi möts av är ananas. Gul, solmogen, taggig ananas. Det hade vi definitivt inte förväntat oss! M ger oss dessutom en exakt placering: ”ananas, ganska nära stocken.”

Men vad ung den är! De sex åren märks knappt, i munnen får vi ett vin med mycket pigg syra, men ändå otroligt välbalanserat. Synnerligen välbalanserat. Mycket smakrikt, riktigt gott!

Vi sparar en slatt till morgondagen och då har vinet utvecklats en hel del, till det bättre. Fortfarande en mycket pigg syra men mer utvecklat. Vi får också hintar om att vinet fatlagrats, jag känner en omisskännlig doft av popcorn. Som tur är den ganska svag och inte på något sätt störande.

Så på frågan om lämpligt drickfönster säger vi nu och säkert tio-femton år till, vilket får vinet att nästan kvala in i samma kategori som sött från Loire, Chateau Chalon och ”you never really own”-Trockenbeerenauslesen.

Tack kära ni för en supertrevlig kväll!



PS Fler som provat här och här (jag iofs vill minnas att du provade 2004?)

PPS Till kycklinggrytan det blir det lite Janasse, som i det närmaste blivit vårt husvin. Eftersom H & M tidigare påpekat att de har en något frustrerad relation till franskt vin känner vi oss lite extra missionäriga. För något år sedan var de på vinprovning på Vin- och sprithistoriska museet och fick prova några viner. Några var supergoda, de visade sig komma från nya världen. Några var ogina, svårtillgängliga och allmänt vresiga. De visade sig vara franska. På frågan ”hur har de här vinerna gjort Frankrike till ett föregångsland inom vin” blev svaret att ”ja, de må vara odrickbara nu men om några år blir de supergoda.” Jamen tjena mittbena… Därför kontrar vi Vin- och sprithistoriskas hemliga (?) agenda med lite franskt vin som släppts nyligen och som verkligen är supergott nu!




PPPS som av en händelse visar det sig att jag under kvällen fått sms av Gurgel-M som också just då dricker janasse och tycker att det är ett supervin!

PPPPS Helgens freudianska felsägning står C för. Efter att vi ätit upp resterna på lördagen och diskat upp pustar vi ut i soffan med lite väl söt engelsk konfekt, varpå C utbrister att ”nej usch, det måste vara 7 kilo tjocker i det där!”

Inga kommentarer: